Italien

Karta: Jag har aldrig spenderat så mycket på kartor som jag gjorde i Italien, men har heller aldrig haft så bra kartor tidigare. I Toscana och Trentino-Alto Adige hade jag 1:200 000-kartor som var mycket detaljerade (höjdangivelser, lutningar och exakta avstånd) men kostade 8 euro styck. I Lazio och Emilia-Romagna använde jag sämre kartor (1:500 000) som dock kostade lika mycket. Jag vet inte om det var värt den extra kostnaden jämfört med att köpa en landskarta i 1:800 000, men jag blev lycklig varje gång jag öppnade mina detaljerade kartor och insåg att jag visste exakt när nedförsbacken skulle komma! :)
Vägar/trafik: Vägarna var genomgående bra (förväntade mig inget annat). Trafiken hade jag hört skulle vara riktigt dryg, men jag upplevde det inte alls så. Jag valde endast små vägar och på många av dem var trafikmängden försumbar.
Kostnader: Italien är det dyraste landet jag har cyklat i. Matpriserna i en supermarket ligger 30-50% högre än i Österrike och Tyskland. Jag löste det genom att inte äta så mycket och dra in på allt lyxsnask (köpte mycket frukt, även om det var dyrt det också).
Boende: Jag fricampade i princip hela vägen genom Italien. Det var inte alltid lätt att hitta tältplats (särskilt inte i Toscana där all mark var odlad och husen låg på kullar som små vakttorn), men det löste sig alltid på ett vettigt sätt och jag blev aldrig upptäckt. Vid gardasjön bodde jag på camping, 5 euro natten (prutat). Längre norrut blev det lättare att hitta tältplatser och folk verkade inte riktigt bry sig om att man sov lite var som helst.


Gå till bildarkivet på Flickr (hela resan) | Bildarkiv (endast Italien) | Starta bildspel (endast Italien)
Gå vidare till nästa del av reseberättelsen eller välj land nedan.

Lazio grande Lazio

Jag hade hittat en tjej på Warmshowers.org som jag bodde hos i Rom och jag prisade hennes tålamod flera gånger under de fem dagar jag väntade på att min cykel skulle dyka upp. Jag vill samtidigt passa på att ge KLM stor eloge som löste allting så bra, jag blev ombokad på ett Thaiairwaysflyg från Bangkok till Rom när jag egentligen flyger med KLM (som inte ingår i Star Alliance) och Thaiairs egna kunder får vänta flera dagar i Bangkok. Jag hade tur. Ola hade mindre tur, hans ville till Köpenhamn men hamnade även han i Rom (buss hem till Köpenhamn kostade honom 2500 kr…).

Colosseum

Att spendera fem dagar i Rom var inget negativt i sig, men som vanligt vill kroppen (och plånboken!) bara upp på sadeln igen. Rom är en fantastisk stad, vart man än vänder blicken finns något att se och man kan promenera runt i timmar utan något riktigt mål. Jag hade tur, det var “kulturvecka” och inträdet till Colloseum och flera andra sevärdheter var gratis så jag passade på att besöka kulturella institutioner som jag annars aldrig hade prioriterat. Man hade kunnat spendera veckor om man skulle se allt, särskilt i mitt tempo som inkluderar en liten paus (kanske med kaffe, om det var prisvärt, vilket det sällan var) minst en gång i varje kvarter. Jag köpte primus-gas (som jag använde ett par dagar innan den tog slut, i fortsättningen kör jag på bensin) och kedjeolja till cykeln, var eventuellt ute efter en sovsäck också men sanningen är att jag inte orkade reda ut vilken jag skulle ha och struntade i det (något jag fick ångra senare i Österrike och Tyskland).

Det regnade när jag gav mig iväg norrut från Rom. Att jag gav mig iväg i regnet trots att vädermännen hade lovat bättre väder redan nästa dag berodde dels på att kroppen (efter två veckors uppehåll) törstade efter att komma iväg och dels att jag inte ville utnyttja min värds gästvänlighet mer än nödvändigt. Jag cyklade genom staden i förhållandevis tungt regn men jackan höll tätt och mina regnbyxor för 50 kr höll vattnet ute men svetten inne (resultatet blev samma som om jag varit utan regnbyxor…). Jag passade på att svänga in om Stadio Olimpico och trots lite problem med att hitta (saknade en ordentlig karta över Rom) gick det ganska smidigt att ta mig ut på vägen mot Lago di Bracciano.

Strålande väder och mysiga vägar

Toscana!

Framåt kvällen sprack det upp och vädret förblev strålande genom hela Lazio och Toscana. Jag blev lite överraskad av hur tung cykeln kändes. Med mat och vatten vägde den 3-4 kg mer än den generellt gjorde i Asien, men jag trodde inte det skulle göra så stor skillnad. Samtidigt var backarna brantare (om än betydligt kortare, aldrig längre än 2-3 km) vilket gjorde att det kändes lite i benen. Cyklingen genom Lazio bjöd inte på något jättespeciellt, men det var mysig cykling och omställningen till att fricampa och laga egen mat gjorde att det inte blev tråkigt. Jag kände att rutinen fortfarande fanns kvar. Bortsett från att packningen var en smula kaotisk i början så kändes det som att jag kom hem när jag kröp in i mitt tält varje kväll. Samtidigt är det alltid ett litet stressmoment att behöva börja tänka på tältplats framåt 18, särskilt när man cyklat en hel dag och egentligen inte sett en enda plats som varit riktigt bra.

Toscana

Jag blev positivt överraskad av italienarnas vänlighet, vad man än frågade om fick man ett glatt och tydligt svar. Visserligen på italienska, men någon som vill göra sig förstådd är alltid enkel att förstå. Varenda by jag passerade hade någon form av sevärdhet och hade jag varit bättre pålast så hade det nog varit väldigt intressant, men nu intresserade jag mig mer for naturen runtomkring.

Siena

Jag stannade till i många små byar, tog några foton och gick in i ett par kyrkor, men man blev så överväldigad av att varje (verkligen, varje!) by man kom till var super-pittoresk att man till slut knappt la märke till det längre (bortskämd?). Jag stannade i Siena och Florens, men eftersom jag inte hade råd att bo på hotell och hela tiden var tvungen att se till att jag kom tillräckligt långt bort från städerna för att hitta tältplats innan det blev mörkt så hade jag inte tid att verkligen gå på riktigt sightseeing. Det störde mig inte, det kommer en tid för att se Italien på detta satt också, men inte den här gången.

Jag mötte många andra cyklister, mestadels motionärer men även ett ganska stort antal långfärdscyklister. Försökte hälsa lite försiktigt i början, men i princip ingen svarade så jag slutade upp med det efter ett par dagar. I Siena stötte jag på ett par som cyklade tandem, de såg ganska luttrade ut och jag gick fram för att säga hej. Jag har aldrig tidigare känt ett så stort avståndtagande när jag försökt prata med en annan cyklist, de tyckte jag var jättemärklig som kom fram och pratade, det märktes så tydligt. När jag sedan tog mina vattenflaskor och fyllde på dem i en dricksvattenfontän poängterade det schweiziska paret att man faktiskt kan köpa vatten också. Som svar ropar jag att jag hellre cyklar ett par dagar extra än köper vatten varje dag, hoppar upp på cykeln och cyklar därifrån.

Utdrag ur dagboken, 28/4 125 km -> Cesto + 10 km
Kroppen har börjat vänja sig vid att sova i tält, knoppen har börjat vänja sig vid att vara sitt eget sällskap och allt känns faktiskt väldigt bra. Morgonen idag började med en helt störd uppförsbacke, 600 höjdmeter på under en halvmil (detta är straffet för att vika av från huvudvägen, men jag njöt av varenda tramptag!). Jag inser att 24-32T inte är tillräckligt, jag borde ha 22T fram nu när jag är så tungt lastad.
Efter ett par km kom jag till Aqua di Pannas “vattenfabrik”. En tant stoppade mig och förklarade, gav mig två 75cl vattenflaskor och visade mig deras “showroom” och försvann. Jag passade på att tvätta mig (men inte i vattenfontänerna, undrar om vattnet i kranen på toaletten också är Aqua di Panna?). Det är roligt när lokalbefolkningen stoppar en för att visa upp något, det hände hela tiden i Asien men här i Europa tittar de oftast knappt.
Det fortsatte uppåt och jag nådde till slut passet på 960 möh. Igår tänkte jag något i stil med att “hoppas jag möter någon som har de kartor jag saknar när jag ska upp i alperna” och som vanligt löser sig allting av sig självt. I början av den långa nedförsbacken (som ledde mig hela vägen till Bologna) möter jag tre holländare som har cyklat från Amsterdam. De hade en bok som beskrev i princip varenda sväng hela vägen till Bregenz och jag fick låna den mot att jag lovade att skicka tillbaka den när jag kommit hem. Perfekt! Även om jag inte är intresserad av att följa rutten exakt (orka…) så är kartdelen tillräckligt detaljerad för att jag ska kunna ta mig fram. /../

29/4 138 km -> Cisano (Lake Garda)
Jag vill aldrig mer cykla platt mark i odlade eller tätbebyggda områden. Det är så evinnerligt tradigt. Kom till Finale Emilia vid nio men irrade runt ett tag i jakten på en mataffär som sålde mjölk. Tror jag blev lurad när jag betalade två euro för tre (visserligen goda) apelsiner hos en frukthandlare (blir man lurad i Italien?) men var så hungrig att jag inte brydde mig. /../
Pressade på platt mark, mil efter mil. Sjukt oinspirerande, men jag är trött i huvudet snarare än i kroppen och det är skönt. Lätt cykling…. är tråkig cykling?

Vackra, vackra Toscana

Strax efter Raticosa

Efter Bologna blev det plötsligt platt i två dagar, jag pressade 14 mil båda dagarna och hamnade vid Gardasjön där jag lyckades pruta ner en camping från 17 euro till 5 och jag stannade en dag for att serva cykeln och vila benen. Det märktes att cykeln hade gått över 1200 mil och många delar började bli ganska slitna. Fjädern i bakväxeln var så sliten att den inte drog tillbaka växeln tillräckligt långt för att kunna använda den nionde kuggen, men när har jag någonsin använt den i vilket fall som helst? Jag cyklar aldrig så snabbt!

Gardasjön var mysig men tyvärr med en hiskelig mängd turister. Att bo på camping är skont eftersom man får duscha, men med ett högt staket (med taggtråd) och ett rött plastarmband runt handleden (for YOUR security, poängterade kvinnan i receptionen och jag sa att det kändes som nar jag satt i fängelse, inget svar) kändes det lite som att man hade hamnat i någon typ av arbetsläger. Längs med sjön låg camping efter camping av samma typ, det var en smal cykelväg längst nere vid vattnet och höga staket framför varje liten gräsplatt där fula kroppar blev brunare och brunare. Inte jättetrevligt… Vyerna var dock vackra och jag tog en lång promenad på min vilodag och besokte vackra Bardolino. Jag förstar trots allt varför alla dessa bruna kroppar samlas kring sjön…

Kalla nätter och kalla dagar

Gardasjön

Följde sjön norrut tills den tog slut och vek av norrut över bergen, fick fina vyer över sjön men också början på det tråkiga vädret. Jag hade tidigare träffat tre holländare som var på väg till Rom från Holland och de tipsade mig om en cykelväg över alperna som skulle ta mig hela vägen från Trento till Feldkirch eller Bregenz. Eftersom jag inte hade någon karta (kartbudgeten för Italien var sedan länge övertrasserad) kände jag att det var ett bra alternativ, då skulle jag inte tappa bort mig själv uppe i bergen.

Det ar helt otroligt vad mycket pengar som maste investerats i cykelvägen! Den var i perfekt skick och utrustad med mycket informationstavlor, bänkar och dricksvattenfontäner. Detta är en rutt jag måste rekommendera till folk som vill cykla en väldigt scenic, lättcyklad, väg. Jag insåg att det inte skulle bli någon större utmaning att ta sig över alperna denna väg och började fundera på om det fanns några lite mer utmanande alternativ. Cykelvägen gick över Resia(Reschen)pass och därefter kunde man fortsatta till Innsbruck, eller svänga västerut över Arlbergpass och hamna i Feldkirch. Samtidigt blev vädret sämre och sämre, det var mulet och även om det var mysig cykling genom ett vackert landskap så var det frustrerande att veta att det fanns en massa spektakulära vyer där bakom molnen.

I Südtirol pratade italienarna tyska, vilket gjorde det mycket lättare för mig att kommunicera. Jag pratar inte tyska (jag var allt annat än uppmärksam på mina tysklektioner) men kan fortfarande kommunicera betydligt bättre på tyska än på italienska. Naturen var så stereotypt “alpig” den nog bara kan bli i alperna (hah!). Svart-vita kor, kyrktorn, små slott, vinodlingar. Ett väldigt mysigt landskap, det var så synd att molnen täckte topparna runt omkring mig. Enligt kartan skulle det finnas ett flertal toppar över 3000 m i princip vid sidan av vägen, av dessa såg jag ingenting bortsett från ett fåtal tillfällen då det blev luckor i molntäcket.

Utdrag ur dagboken, 3/5 96 km -> Ried + 2 km
Jag frös som ett djur inatt. Uppgraderade till dubbla långkalsonger och en extra fleece vid 01.00, ungefär samtidigt som det började ösregna. Sov dåligt, drömde konstiga drömmar om att Jacob skulle hämta mig och ge mig en filt som han hade på Ivön. Varje gång jag vaknade tog det en stund innan jag insåg att jag inte skulle få någon filt. Låg och väntade ut regnet på morgonen och när jag kravlade ut ur tältet tittade solen fram (men det var också det sista jag såg av solen). /../
Det står Comfort 5C på min Marmot Pounder. Det stämmer inte. Inatt var det trots allt 10 grader i tältet och jag frös. Jag borde köpt en tjockare sovsäck i Rom.

Fick vara snabb med kameran när det blev revor i molntäcket

Det blev betydligt lättare att hitta tältplats i Südtirol

Hade bra fart norrut, de första 800 m stigning märkte jag knappt. Jag upptäckte att det fanns en möjlighet att svänga av mot Stelviopass (2700 m jämfört med Resiapass 1500 m), men när jag kom till svängen insåg jag att det inte hade fungerat. Vädret var helt enkelt för dåligt, jag uppskattade att molnen låg redan på 2000 meter och en italienare varnade mig för hårda vindar och snö i passet. Med tanke på att jag redan cyklat två dagar i lätt duggregn och kände mig allmänt ganska trött på kasst väder så kändes det aldrig riktigt som ett alternativ så jag trampade mig upp på Resiapass och redan nar jag var halvvägs upp ångrade jag lite att jag trots allt tagit den lätta vägen. Visst, ett par partier var rejält branta och jag insåg att med så tung packning jag har nu så hade det underlättat med ytterliggare en lägre växel, men jag tog mig över passet på knappt två timmar och hann aldrig riktigt bli trött.


Gå till bildarkivet på Flickr (hela resan) | Bildarkiv (endast Italien) | Starta bildspel (endast Italien)
Gå vidare till nästa del av reseberättelsen eller välj land nedan.

Italien

Österrike

Schweiz

Tyskland

Lämna en kommentar

* måste du fylla i