Lomma – Göteborg 2007

Johan Miörner
Distans: 400 km | Vägar/trafik: Cyklade 90% på bra eller anständiga cykelvägar som var bra utmärkta, i princip ingen trafik på de få landsvägar jag kom in på. | Kartor: Hade ingen karta i Skåne, i Halland en enkel karta från turistinformationen i Halmstad. | Boende: Tält, gratis! :) | Mat: Hade inget kök med mig och åt pizzor och kebab i städerna jag cyklade igenom. Minns inte exakt, men jag tror jag åt ganska lite.


Visa bilderna på Flickr | Starta bildspel (i helskärm!) | Visa en karta över rutten
Tyvärr är bilderna dåligt namngivna och kommenterade. Jag minns helt enkelt inte exakt var alla bilder är tagna.

.

Det började med ett tält…

Jag ska försöka återberätta turen så gott jag kan, men det var tre år sedan och många cykeldagar sedan dess gör att allt är lite suddigt. Första cykelresan gick från Lomma till Göteborg under fyra varma sommardagar i början av juli 2007. Totalt blev det 400 km (fråga mig inte hur det gick till, jag hade för ambition att cykla kortaste vägen men någonstans gick något fel…) längs med Skånes och Hallands vackra västkust. Jag blev imponerad över hur väl utmärkta cykellederna var, vad jag minns hade jag ingen karta över Skåne och bara en dålig turistkarta över Halland men hade aldrig några problem med att hitta. Följde en cykelled hela vägen från Lomma till Ängelholm och därefter Ginstleden genom Halland.

Jag hade köpt ett nytt tält, Vaude Taurus II (som jag fortfarande använder), utan att egentligen ha någon aning om vad jag skulle ha det till. Jag hade inte tältat på flera år och hade lite ett inbyggt motstånd mot friluftsliv. Varför jag då gick och köpte ett tält är helt obegripligt, samtidigt ett lyckokast eftersom det bevisligen har haft stort inflytande på mitt fortsatta liv! Cykelturen till Göteborg var nog i första hand ett sätt för mig att hitta en anledning till att använda mitt nya tält, i andra hand ett kul sätt att ta sig till Malmö FFs bortamatch som spelades på söndagen samma helg. Alla har vi våra anledningar. Anledningarna till varför jag cyklar idag är naturligtvis andra än nytt tält och bortamatch, men då kändes det som två fullvärdiga anledningar, precis lika bra som några andra. När jag började trampa från Lomma hade jag inte en tanke på att detta skulle bli en så stor del av mitt liv och om någon hade sagt det till mig då hade jag nog skrattat och skakat på huvudet…

På väg mot Barsebäck

Jag fick låna föräldrarnas cykelväskor och renoverade min gamla 7-växlade Ultra (tror det är cykelringen..) som jag haft sen 12-årsdagen vill jag minnas. Den var en aning för liten och sjätte växeln fungerade halvt om halvt, men den gick att cykla på och bortsett från att framhjulet var rejält skevt så rullade den hyffsat. Jag reflekterade aldrig över att cykeln var dålig, jag hade ju aldrig cyklat på något annat och det var nog tur. Jag hade köpt ett par cykelbyxor (som jag inte använt alls sedan dess) men sadeln var för bred så redan första kvällen led jag av skav och värk.

Tanken var att jag skulle börja tidigt på morgonen, men som vanligt hade jag varit uppe för länge kvällen innan och när klockan ringde vid åtta hade jag inga svårigheter med att stänga av den. Vid lunchtid var jag redo att ge mig av och i sista stund bestämde jag mig för att lämna föräldrarnas Trangia-kök hemma, jag hade aldrig tidigare lagat mat på spritkök och tanken på att jag skulle sitta och laga mat utanför tältet på kvällen lät väldigt främmande. Cykeln var tungtrampad och jag hade ingen hisnande hastighet, men tog mig ändå ganska snabbt mot Barsebäck. Jag vill minnas att jag av någon underlig anledning först cyklade mot Löddeköpinge och svängde ner genom Hofterup mot Barsebäck, istället för att följa kusten direkt från Lomma. Varför har jag faktiskt inte den ringaste aning om. Från Barsebäck till Landskrona hade jag cyklat tidigare, och mitt första (och dagens enda) mål mat på vägen imundigades på en slaskig pizzeria i Landskrona. Sov gjorde jag i Ängelholm. Jag hittade en camping vid havet och insåg att campingplatser inte var något alternativ överhuvudtaget, 220 kr skulle ockrarna ha för att jag skulle få sätta upp mitt lilla tält. Helt overkligt, så jag cyklade ut på stranden och sov mellan två sanddyner (vet egentligen inte om det var tillåtet, strandskydd?, men ingen såg mig och då är inget förbjudet). Middagen bestod av två snickers och jag somnade gott i mitt nya tält.

På väg ner för Hallandsåsen

Minnet sviker mig lite, men andra dagen måste ju ha börjat med Hallandsåsen. Upp på den flacka sidan, ner på den branta. Detta var den längsta uppförsbacke jag cyklat i hela mitt liv, men jag trodde nog faktiskt att det skulle bli jobbigare än det faktiskt var. Jag blev omcyklad av ett gäng hurtiga trendcyklister i 50-årsåldern, en av dem smög upp bakom mig och skrämde mig genom att ropa något i stil med “det ser jobbigt ut!”. Bobbigt, men innan jag hade hunnit prestera ett fyndigt svar så var han ett femtiotal meter framför. Nedförsbacken var kul att cykla nedför, men jag var rädd att cykeln skulle falla ihop så jag bromsade vid 45 km/h. Allting skakade och vibrerade något fruktansvärt! På grund av min eufori gjorde jag en felsväng och hamnade i Båstad, något som inte var helt fel och jag satte mig och åt en glass i solen. Efter runt 110 km hamnade jag i Ugglarp där jag åt dagens pizza och tältade i en skog.

Däckexplosion och 1-2

Det regnade under natten. Tältet höll tätt, men mina joggingskor hade stått utanför tältet och var genomblöta. Eftersom jag naturligtvis inte hade med mig ett annat par skor fick jag fortsätta med blöta strumpor (och de höll sig blöta resten av turen). Jag började bli hungrig (två pizzor är inte tillräckligt på två dagar, även om antalet kalorier i en kebabpizza är tämligen högt) och löste det genom att köpa en rejäl brödlimpa på ett bageri och fylla den med mjukost. Jag insåg att mjukosten inte skulle hålla sig i bra skick till slutet av dagen och tryckte i mig hela direkt till frukost. Ett par timmar senare fick jag smita in på en campingplats och befria mig från de krämpor som uppstod och passade även på att ta en dusch. På vägen ut blev jag ifrågasatt av campingföreståndaren, men med ett auktoritärt leende (det bästa leendet för alla situationer) tog jag mig därifrån utan att göra någon upprörd.

Varberg fästning

Under dagen passerade jag först Falkenberg där jag ville se den beryktade knappen som Karl XII blev skjuten med, men av någon anledning (som jag inte minns idag) gick det inte att lösa. Kanske var det så att knappen inte alls fanns i Falkenberg? Jag minns faktiskt inte. Istället cyklade jag vidare mot Varberg och vackra Varberg fästning, värt ett besök om man har vägarna förbi. Som vanligt är utsidan bättre än insidan och jag spenderade en lång stund sittandes vid vattnet. Vädret var strålande!

Mitt auktoritära leende fungerade sämre dagen efter, en campingföreståndare i Åsa ansåg det oetiskt att sova precis utanför hans camping, under skylten som påbjuder att camping är strängeligen förbjudet. Jag brukar alltid försöka hitta bra tältplatser och i Sverige är det ibland oförskämt lätt i och med vår allemansrätt. Samtidigt finns det faktiskt områden där det är lite klurigt att hitta bra platser att tälta på, västkusten är ett av dessa. Det låg hus överallt, med bil hade det inte varit något som helst problem att ge sig 1-2 mil från kusten och sova i skogen men på cykel var det inte ett alternativ. Idag hade jag inte sovit just precis där, jag hade nog hittat ett bättre ställe, men då kändes det som en rationell lösning. Morgonen efter hotade campingföreståndaren med 300 kr i böter, jag sa åt honom att ringa polisen och han sa åt mig att cykla därifrån. En bra lösning för alla parter tyckte jag och cyklade vidare norrut.

Att säga att jag susade fram är nog en överdrift, men jag hade bra fart mot Göteborg. Eftersom matchen inte skulle spelas förän dagen efter försökte jag fundera ut vad jag skulle göra resten av tiden. Jag började redan närma mig stadskärnan och var inte intresserad av att skaffa mig ett dyrt boende i centrum när jag kunde bo gratis utanför. Det löste sig lite av sig själv när mitt framdäck exploderade! Eftersom jag aldrig tidigare lagat en punktering så var ett exploderat däck mig övermäktigt. Jag är väldigt glad att det höll så långt, jag var bara 1-2 mil från staden och spenderade eftermiddagen vid havet tillsammans med ett gäng holländare som var på campingsemester i norden. Dagen efter promenerade jag de sista milen till Nya Ullevi och fick se Malmö FF förlora mot IFK med 1-2.

Bortsett från mina blöta fötter (som dessutom blev rejält skavda under min avslutande promenad) och det tråkiga matchresultatet var det en trevlig första cykeltur. Jag hade väl inga direkta planer på att ge mig ut och cykla igen, de växte fram först framåt jul samma år, men jag insåg att jag uppskattade cykling och allt vad det innebar. Jag hade åkt sträckan flera gånger tidigare med bil och har tidigare cyklat till Helsingborg i Skåne så landskapet var ingen överraskning. Samtidigt är Skåne vackert, det går inte att förneka, och inte alls så platt som man försöker framställa det som.

Karta över rutten


Visa Lomma – Göteborg på en större karta

Lämna en kommentar

* måste du fylla i